Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Politiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det motbjudande i ultraistemas läror hade
förhjelpt liberalismen till seger; men också
lockat och retat den att svälla upp nära nog till
radikalism, till revolution. I sådan gestalt stod
den segrande på Mtet och var under riksdagen
1840 nära att bemägtiga sig både allmänna
tänkesättet och riksstyrelsen; i ty fall hotande med
faror kanske lika så stora, ehuru af annan art,
än den bekämpade ultraismens. Vi erinra om
skrifterna Revolution och Republik,
Tryckfrihets-harpan, Den röda boken, Den marmorerade
boken m. fl. och i synnerhet om det sätt, hvarpå
de och deras likar blefvo af partiet mottagna
och hyllade. Nämnde tid var också i öfrigt full
af betänkliga företeelser, svindlande djerfhet hos
den liberala pressen, växande nedslagenhet hos
regeringens fordne försvarare, upplopp bland
lägre, koalition bland‘högre klasser, åberopande
om hvarandra Hiertas Aftonblad, Geijers
Litteratur-Blad och Lindebergs Bidrag; och till allt
detta kom rättegången mot Crusenstolpe,
olycklig i åminnelse. Vi veta följderna. Sverge var
på väg att beträda folkupploppens,
revolutionernas vådliga bana, — på väg att öfvergifva den
lugna utveckling, som är kännetecknet på en
sann liberalism. Det talades t. o. m. om planer
att till abdikation tvinga hjelten Karl Johan, en
bland de största konungar, som prydt Sverges
tron. Att en sådan nesa, om den åsyftades,
icke fick fläcka vårt land, folk och historia, der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
