Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Politiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ehuru under flydda tidehvarf svenska
bonde-ståndet till följe af mindre kunskapsförråd egde
mindre förmåga att deltaga i och inverka på
riksstyrelsen, har dock dess rättighet dertill varit
lagligen erkänd. Denna rättvisa i grundsats utgör
svenska samhällets ära. Den har dock i mycket
och länge varit och måst vara en blott
grundsats, en framtidstanke. Endast småningom och
först i våra dagar begynner svenska bondeståndet
mogna till dess fullständiga utförande.
Upplysning, kunskaper, bildning utgöra den sol, som
finunbragt mognaden. Gif massorna magt, innan
de fått ljus, och de skola blindt rusa framåt och
bryta halsen af både sin egen magt och af
statens frihet. Gif dem ljuset, och de skola snart
taga magten och sedermera med klokhet använda
och för framtiden bibehålla den. Sjelfstyrelsen
skall blifva sjelfskrifven.
Svenska aristokratien på 1600-talet bidrog
kraftigt till inrättande af de skolor och
gymnasier, som uppfostrade ofrälse medelklassen till
kunskaper och sjelfstyrelse. Svenska högre och
medelklasser hafva under 1800-talet på samma
sätt kraftigt bidragit till inrättande af de
folkskolor, som gifva allmogen större kunskapsförråd
och följaktligen också större förmåga att deltaga
i ledningen af statens angelägenheter. Detta
är i vårt fäderneslands historia tvänne drag af
oförgänglig ära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
