Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Politiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
önskningar, utan mod att motsäga eller kraft att
motverka dess nycker och misstag.
Slika inrättningar duga i längden lika litet,
kanske till och med mindre än en oberoende
bördsadel. Folken, staterna, friheten fordra en
ny aristokrati, stark, sjelfständig och
öfverens-stämmande med rättvisa och sanning. Den måste
väl hvila på de gamla grundvalame för all
aristokrati, nämligen förmögenhet, bildning och
medborgerligt förtroende; — men för att kunna alltid
innehafva dessa egenskaper måste den vara fri
och rörlig, för att kunna obehindradt följa efter
och fåsta sig vid de personer som för tillfället
innehafva samma egenskaper. Att uppställa en
sådan aristokrati, det är tidens problem. Kan
det ej lösas, så är det snart förbi med
civilisationen, och Europa skall, liksom det fordna
Grekland under dettas sista tider, kastas fram och
tillbaka mellan despotism och anarki, och sluta
med att somna i famnen på ett vidunder, som
uppenbarar sig än i ena, än i andra skepnaden.
De facto förefinnas alltid elementer till en
sann och välgörande aristokrati. Att så, som i
hvarje stat möjligt och lämpligast är, låta den
framträda äfven de jure, och i en bestämd, laglig
form, detta är statsmannens och den europeiska
civilisationens uppgift.
I fråga om grundsats för en
folkrepresentation tyckes samtiden vackla mellan trenne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
