- Project Runeberg -  Bidrag till Sverges Litteratur-Historia / Nionde häftet : Strödda anmäkrningar om tidehvarfvet efter 1840 /
23

(1860-1862) [MARC] Author: Anders Fryxell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Politiska förhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

principer, klassens, bolagets och personlighetens.
Låtom oss kasta på alla tre några granskande
blickar!

Den första var klassprincipen, sträfvandet
efter serskild representation för serskilda
samhällsklasser eller intressen. Bland de skäl, med
hvilka Uppsala-ultraismen försvarade Sverges
gamla ståndsrepresentation, förekom en af Geijer
då för tiden uttalad sats, nämligen, att hvarje
större intresse i staten bör ock hafva sin röst i
dess representation. Det ligger mycken sanning
i dessa ord. Visserligen bör ingen intressenas
minoritet få öfverrösta deras majoritet; men man
bör ej heller låta majoriteten stoppa munnen till
på minoriteten. Denna sednare, vare sig
aristokratisk, demokratisk, eller af hvad slag som häldst,
bör alltid hafva sig tillförsäkrad rättighet att
inför och inom folkförsamlingen fa framlägga sina
åsigter, sina skål. En majoritet, som ej låter
minoriteten ens komma till tals, är en
förtryckande despot, och blindhet, misstag, orättvisor
och olyckor blifva följderna. Se t. ex. hur den
katolska majoriteten förbjöd och brände Luthers
skrifter, och hur i Amerika den demokratiska
majoriteten sönderbryter de tryckpressar, från
hvilka utgå skrifter, som äro för samma majoritet
misshagliga. Det saknas alltså icke skäl för den
satsen, att hvarje större intresse inom samhället
bör få serskildt välja sina riksdagsombud. Men
denna representations-rättighet bör då, enligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afbtsvlihi/9/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free