Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Politiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minsta bidragare, erhåller rättighet att bestämma
om statens ledning och om aktiemedlens
användande, det är rättvisa åt förståndet, fliten,
sparsamheten, medelst rättvisa åt deras resultat, den
förvärfvade eller bibehållna förmögenheten; och
2:o att dessa aktieegare få fritt välja sina ombud,
sina talenlän, det blir rättvisa åt bildningen, åt
talenten, åt det förvärfvade förtroendet, hvilka
också på detta sätt skola ovillkorligen göra sig
gällande. Så framträder en naturlig, fri, rörlig
och just på större förmögenhet och större
förtroende grundad aristokrati;— och tillika en krafibig
demokrati, emedan systemet till politisk röst-,
rättighet och verksamhet framsläpper, t. o. m.
framkallar äfven de ringaste och tillåter, ja
uppmanar dem att tUl sina talemän, till sina
försvarare utköra de utmärktaste bland statens
medborgare.
Visserligen har nämnde Bolagg-grundsata
hittills blott sällan blifvit fullständigt och
öppen-tyertigt uttalad, Elere liberalismens vigtigare
saxohällsåsigter äro dock spridda stafvelser deraf.
Mer och mer tyekes man lära sig att lägga dem
tiUhiopa, och, således komma till sjelfva ordet,
tiM’ grundtanken. Samtidens stora öfver allt
upp-fesMaade handtverks-ass©ciation©r vänja ock
all-xnävfreten vid besagde grundsats och skola
måhända förbereda dess mer eller mindre införande.
qlvea i staten. Den kommer visserligen att stöta
på flere aristokratiska motståndskrafter, adelns«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
