Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Politiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sätt behandla den genokn undersåtarnes högst
olika skattebidrag tillkbmna statskassan!
Begår samhället en dylik orättvisa, då
frestas, då lockas proletärklassen att stifta lagar och
bestämma skattebidrag, mer eller mindre
uteslutande till sin fördel och på de förmögnares be^
kostnad, till följe hvaraf dessa sednare snart skola
kasta sig i armarna på despotismen uppifrån, för
att vinna skydd mot despotismen nedifrån;
alldeles så som Frankrike gjorde efter sina två
jemnlikhets-revolutioner af 1793 och 1848, eller
som Rom gjorde, sedan vid triumviremas tid
för-mögenhets-representationen (comitia centuriata)
blifvit afskaffad och omröstning efter personliga
hetsprincipen (comitia tributa) blifvit allmänt
införd. Vestigia terrent.
Och dessutom! Månne i afseende på yttre,
materiell rättvisa någon enklare och rigtigare
njåttatock för bestämmande af medborgarens
rösträtt kan uppvisas, än den efter hans
skattebidrag? Eller säg oss, om du kan, någon bättre!
Undersökom nu den inre intellektuella
rättvisan, d. v. s. om och i hvad grad den yttre
materiella förmögenheten kan gälla som måttstock
på innehafvarens inre och intellektuella.
Låtom oss dock i förväg komma öfveren*
om, hvilka själsförmögenheter böra i detta fall
afses. Det finnes många olika slåg af snillet
t. ex. skaldens oeh statsmannens, likaså af
intelligens, författarens och affärsmannens. Å ena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
