Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Politiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undantag skola alltid såsom det fria förtroendets
aristokrati göra sig gällande också i det politiska
lifvet; och de hafva gjort det både i vårt och
andra land.
Den tredje representations-grandsatsen var
personlighetens, d. v. s. den absoluta politiska
jemnlikhet, som gifver lika rösträtt åt alla. I det
föregående äro redan gjorda flere anmärkningar
mot denna grundsats. I densamma ligger dock
en stor och vigtig sanning, känslan af hvaije
men-niskas värde, samt af dess rättighet att ej af
andra förtryckas. Men månne ej härvid kan och
bör iakttagas åtskilliga stundom förbisedda
omständigheter?
Representations-rättighet, grundad på
personlighetsprincip, kan nämligen åberopas antingen
absolut derföre, att man är en person, eller
relativt, efter som man är personen till. Den förra
grundar sig på börd, på medfödd, den andra på
förtjenst, på förvärfvad personlighet. Den förra
antager, att en hvar, som är t. ex. född svensk
men-niska, är, lik den sjelfskrifne adelsmannen, också
svensk medborgare, svensk lagstiftare. Den
sed-nare antager en skilnad mellan menniskan och
medborgaren, och med rätta. De menskliga
rättigheterna äro medfödda, de medborgerliga
förvärfvade. Först genom deltagande i
samhällsfördraget och genom antagande och fullgörande
af dess villkor förvandlas menniskan till
röstberättigad medborgare. Förblandningen af dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>