Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Religiösa och kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingen statskyrka, som är af en dylik tillvitelse så
oförtjent; ingen, så uppblandad med, så beroende
af lekmanna-verksamhet som den svenska.
Be-traktom förhållandet! Lekmänner äro,
konungen kyrkans högste styresman; — statsråden
(med ytterst få undantag) samme konungs
råd-gifvare, äfven i kyrkoärender; — tre fjerdedelar
af den öfver samma slags ärender röstande
riks-dags-representationen; — en stor del af
med-lemmame i domkapitlen, hvilka, innehafvande lika
rösträtt med biskopen, vårda stiftstyrelsema; —
nästan alla sockenstämmans och kyrkorådets
medlemmar, hvilka deltaga i vården af både
religiositet och sedlighet. Dessa förhållanden har
d:r Knös för flere år sedan ådagalaggt; men
man har ignorerat hans skrift och fortfarande
anklagat svenska kyrkoförfattningen för hierarki,
prelatensiskt förtryck, qväfvande prestvälde o. s. v.
Vi höra till det stora antal medborgare, som
önska, att lekmännen må lifligt deltaga i
religions-vården. Men dessa medborgare må likväl
betänka sig, innan de bortbyta Sverges nuvarande,
just för deras åsigt gynnsamma kyrkoförfattning.
Man torde i stället råka ut för en
lekmanna-styrelse, som lade magten i händerna på
okunniga och kortsynta, ensidiga och ofördragsamma
svärmare.
En annan orättvisa mot vår statskyrka
består deri, att man icke vederbörligen insett
eller erkänt dess välgörande inverkan under för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
