Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Religiösa och kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flutna tidehvarf. Vi vilja ingalunda absolut
försvara dess stränga exclusi vitet på 1600-talet. Vi
anmärka dock, att en sådan åsigt var relativt
berättigad genom då varande tidsförhållanden,
och genom behofvet af solidarisk sammanhållning
mot den påträngande katolicismen; — likaså att
denna exclusivitet då för tiden hvilade på både
allmän och stark öfvertygelse, och verkade
mycket godt. Vi anmärka nämligen, att samma tid
och samma anda alstrade sådana kyrkofäder, som,
vi taga blott de märkligaste, Johannes Bothvidi,
Camenius, Carlberg, Gezelierna, Papke,
Laurentius Paulinus, Pontinus, Rothovius, Rudbeckius,
Rydelius, Spegel, Swedberg m. fl., bland hvilka
några hade 5 till 6 gånger visiterat hvarje kyrka
i sina stift, och detta ej blott pro forma, utan
med anda och kraft. Man föreställe sig, hvad
verkan detta skulle utöfva på presterna och
genom dem på hela folket. Den ordning, den
laglydnad, den sedlighet, den kraft, för hvilka
svenska folket då för tiden beprisades, och genom
hvilka egenskaper det upplyfte sitt fädernesland
till en blajid Europas stormagter; dessa
egenskaper voro säkerligen följder icke blott af
sådana personligheter, som Karl den nionde, Gustaf
Adolf, Axel Oxenstierna och Karl den elfte m. fl.,
utan ock, och kanske i lika hög grad, af den
anda, som rådde inom svenska statskyrkan. ,
Detta är mindre angenämt att höra för den
liberalism, som, sökande a&kaffa statskyrka och.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
