Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Religiösa och kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
biskopsämbeten, icke vill höra omtalas, att båda
delarna hafva på sin tid medfört stora
välger-ningar; — ett tänkesätt, hvilket tvärtom söker
utmåla båda dessa inrättningars förflutna
historia så mörk som möjligt för att få så
mycket större anledning till deras afskaffande.
Men månne ej sistnämnde sätt att taga saken
är mera partisinnets än sanningens och historiens?
Månne ej de sednare ålägga oss att erkänna, det
under samhällsutvecklingens gång tider funnits,
då t. ex. både den ärftliga adeln och den
exklusiva statskyrkan voro nödvändiga, i dåvarande
omständigheter välgörande formationer och
ge-nomgångs-stadier. En liberalism, som gör dem
denna rättvisa, kan fordra gehör, när den
ytterligare påstår, att denna ärftlighet och denna
exklusivitet nu mera verka hinderligt för både
samhällets och religiositetens ytterligare utbildning,
och derföre böra försvinna.
Utomordentligt vigtig är den frågan: kan
någon stat hafva långvarigt bestånd utan att ega
en statsreligion? Kan religionsfrihet drifvas ända
derhän att tillåta förkunnandet af en
trosbekännelse, som t. ex. predikar mord, stöld, enkors
uppbrännande o. m. d. Nej! säger man. Nå väl!
Ledningen för hvad, som får offentligen läras,
hvarifrån skall den komma, om ej från en
statsreligion, d. v. s. en uppfattning af det uppen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
