Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Om litteratur, pedagogik, publicitet, m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litterära perioder pläga benämnas efter sina
förnämsta snillen, t. ex. den dalinska, kellgrenska,
leopoldska, tegnérska. Tidskriften Frey har
förkunnat #), det Almqvist, Atterbom och Geijer
varit svenska bildningens förnämsta ledande
personligheter under årm 1810—1850. Omdömet,
som förbiser Tegnér och Wallin, är i sin helhet
origtigt, men kan i en punkt låta höra sig. På
1840-talet voro nämligen Almqvist och Geijer
de litteratörer, som ojemnförligen mest blefvo af
allmänna opinionens sakförare beprisade och
framhållna, såsom den nya tidens talemän. Sannt är
ock, att de efter sina samtidiga afFall utöfvade
stort och samtidigt inflytande, men visst icke
gemensamt. Ursprungligen var Geijer ofördelaktigt
stämd mot Almqvist##), och ehuru han längre
fram ådagalade ett mer gynnande tänkesätt ***),
kunna de likväl ingalunda sättas bredvid
hvarandra. De voro väl begge två numera liberala,
men på helt olika sätt. Geijer älskade och lärde
renhet och dygd. Almqvist sökte ej sällan att
ursäkta, till och med bortförklara det tadelvärda
i brotten. Skilnaden dem emellan framträder
tydligast i den vigtiga läran om familjen, hvilken
sednare Almqvist sökte upplösa, Geijer deremot
stadfästa och helga.
*) 1850, s. 220.
**) Geijers saml. skrifter 1. 4. s. 392, 393 och 1. 8.
s. 144.
***) S. st. 1. 2. s. 29a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
