Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Om litteratur, pedagogik, publicitet, m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrges uppvaknande till sjelfständigt lif och
sjelfständig vitterhet har åt europeiska, bildningen
gifvit ett nytt och naturfriskt element, hvilket på
det behagligaste sätt aibryter mot den vanliga
förkonstlingens och öfvercivilisationens företeelser.
Den nykomna verldsborgaren är det norrska
bonde-lifvet, sådant detta blifvit tecknadt af Tidemans
pensel och Biörnstierne Biörnssons penna.
Sverges läroverk hafva under en tid af femtio
år varit stadda i en brytning, som ännu icke är
genomgången. Man har velat, och mången vill
ännu behålla qvar de gamla språken, såsom en
oumbärlig grundval för all bildning; och
följaktligen som det ämne, hvilket alla böra studera,
och först och främst studera. Men man har
ej kunnat utestänga nutidens lärdom, de
lef-vande språken och vetenskaperna. Följden har
blifvit, att man ser nämnde vetenskaper, jemnte
fem, sex olika språk trängas med hvarandra, och
det om både tidsutrymme och tidsföljd. Alla
kunna ej få rum, minst det främsta, men ingen
vill gifva vika. Också der råder ett allas krig
mot alla.
Mest lider härvid den stackars
skolungdomen, som skall i sitt hufvud inrymma det
kunskapsförråd, som fordrades på 1600-talet, och
tillika det som 1800-talets åt andra håll jättelikt
utväxta bildning gjort nödvändigt; — denna skol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
