Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jr
småleende; som framkallade de många vec-
ken, men som han nästan alltid log, fun-
nos icke många dödliga, som hade sett fär-
gen på hans ögon. Oss emellan sagdt, var
den emellertid ljusblå — ja, ljusblå och
klar som hos ett litet barn, och då Ripa
ver allvarsam kunde mån till och med spåra
en skymt af ögats hvita emalj, som han
bevarat nästan barnsligt ren och oförderf-
vad, troligen derför, att den så sällan varit
utan sitt nyssnämnda öfverdrag.
För öfrigt var gubben Ripa begåfvad med
en mycket päronlik näsa, hvars spets eller
snarare klump genom sin högröda färg för-
rådde, att inte en gång en vedsågare kan
vara dygdig i allt.
Gubben Ripa dyrkade Bacchus, men på
ett: så ordnadt och aktningsfullt sätt, att
ingen skulle anat någon öfverdrift, som
icke sammanträffat med vår vän lördags-
aftnarne efter klockan sex. ’
Den hela veckan så nyktre och ordent-
lige "mannen skulle då nödvändigt ha sig
ett litet städadt rus, men icke af alkoholen
i dess mest plebejska uppenbarelse, inte af
bränvin, som han endast begagnade som
medicin, utan af den noblare varan rom.
Han lagade då sjelf i sin kammare sina
små "medhjelpare", såsom han kallade hvad
kypare och källarkunder benämna toddyar, |
och när han så lifvat sin fantasi en stund,
tog han i all hemlighet fram sin mekaniska I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
