Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mr ar
rullade bort i rask fart, ty baron P. tyckte
ej om att åka långsamt.
Aurora stod der ensam, ensam i natten
och mörkret. Hennes första känsla var
ånger öfver förtröstan till sitt obepröfvade
mod, hon började bittert gråta och ropa-
de många af tårarna halfqväfda: "Pappa!
pappa!”
Men pappa hörde intet ljud från sin lilla
älskling, han satt fördjupad i sina affärs-
bekymmer.
"Ripa! Ripa!" — ropade den lilla åtta-
åriga, men Ripa var alltför långt borta att
kunna svara.
Regnet hade fejat blank den yttersta
kanten af landsvägen, der inga hjulspår
funnos. Det var liksom en smal väg af
ljus för den bäfvande flickan.
Hon följde den försigtigt, alltjemnt ro-
pande: "Pappa" och "Ripa", ty hon visste
inte rätt under sin förskräckelse, om hon
närmade sig hemmet eller staden. - Plöts-
ligen befann hon sig i en tät skog. Den
ljusa vägen slukades af skuggorna.
Betagen af fasa, satte hon sig på en li-
ten sten vid randen af väzen. Allt hvad
dadda talat om skogstroll, hexor, röfvare
och rysliga ugglor åkte i karusell förbi
hennes "tankars ögon. Det susade så un-
derligt på alla kanter, stormen förde då
och då ett prasslande löf mot hennes kind.
Den lilla "blundade för att ingen ting se
(4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
