Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYN TREE
ade nyligen åtföljt de bästa möblerna, för
att tillfredsställa den aflidnes fordringsegare.
Alla sågo dersfter på hvarandra med ett
ttryck, hvilket endast: den som pröfvat nöd
kan fatta.
"De få ju inte ta någonting mera från
oss, mamma? — frågade Signe.
"Nej, mitt barn" .— upplyste modren:=
yi ha nu gjört alla menniskor’ rätt."
Men hon: beledsägade desså ord med en
blick åt Birger. som: han: besvarade med
en vänlig nick. Det låg något frimurare-
tecken i denna blick och nick.
"Men hur mycket är då Birgers klocka?"
återtog Signe skalkaktigt och fattade tagi
en liten anspråsös urkedja af svart me-
tall, som Birger bar på sin väst. — Hon
visste mycket väl, den lilla, att Birger inte
hade någon klocka längre; den hade några
dagar före pappas död blifvit lånad af fa-
miljefadren, i hvad ändamål kände hon ej.
Men modren kände det, och Birger visste
det, det kunde man se på den. der;,blicken
och nicken nyss. ;
"Slit inte sönder min kedja och min väst,
Signe lilla, du får äntå ingenting se." -
Och Birger höll med stidig hand igen sin
västficka, öfver hvilken modren, på hans
bön, sytt ett särskildt fislock med knapp
och knapphål. |
"Kan du inte Iåta mig vata hvad du hängt
på kedjan i stället för kleckan?" envisades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
