Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
=8&F=>
gåfva; de klappade och smekte den så
mycket mera. Birger gömde sitt äpple i
fickan, för att dela det med mamma.
Sedan barnen blifvit afskedade på det
vänligaste och med många ”förstå mej
rätt! — Ripa menar ingenting illa”, -—
voro Ripa och fru Aurora på tu man hand.
Ripa såg högeligen generad ut, han såg
ut som en brottsling, som full af ånger
ämnade göra en syndabekännelse.
"Nå, hvad har nu min gamle vän på sitt
varma hjerta?" — uppmuntrade Aurora, i
det hon fattade vedsågarens grofva hand,
och släppte den igen efter en vänlig klapp-
ning.
"Jo si, ja si, jo si" — harklade Ripa —
"det är inte bra för gossen i längden, Herre
Gud, en så’n rar gosse!"
"Hvad är det med min gosse, min Bir-
ger?" utropade Aurora med en älskande
moders hela ångest.
"Jo si — ja si — det är inte rätt af ho-
nom det der.”
"Inte rätt?" — sporde Aurora och kände
sitt hjerta tryckas afen hel snölavin.
"Har han inte talt om något för mamma
ännu?"
"Nej, nej! Hvad skulle han ha talat om?" —
"Jo si — ja si — ja, jag har lofvat att
tiga, men illa tiga, är värre ibland än illa
tala. — Han har väl då inte fått ihop sina
fem riksdaler?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
