Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ja —
sons dörr. Åskådarne kunde blott förmoda
detta, ty en utskjutande husknut”skymde
dörren för dem.
"Hvad är det der för finklädda piltar?"
sporde Ripa.
"Mina fiender" — svarade Birger med
en dysterhet i tonen, som antydde att hans
minne lifligt sysslade med den olycksaliga
supéen.
"Var det di, som — -—” fortsatte Ripa
i det han tvekade vid valet af uttryck.
”Ja, det var di, som — —” bekräftade
Birger, lika förlägen om ord.
”Kors för hjertandes! Jag hade go’ lust
att gå ut och smörja opp dem allesamman,
hela klamaschet!” Ripa gnuggade sina händer.
”Nej, för allt i verlden, kära Ripa, ”gjordt
är gjordt, fast inte alltid glömdt,” brukar
ju Ripa säga.”
Samtalet afbröts af lilla Signe, som med
uttryck af högsta nyfikenhet och förvåning
hoppade in i Ripas kammare.
”Birger! Birger! Vet du något? Vet du,
att alla dina fordna kamrater ä här och
vilja tala med dig. Di vill visst be dig om
förlåtelse allihopa!”
”Det är för sent!” — svarade Birger och
hans ögonbryn föllo ned och bildade ett
veck öfver gränsen mellan panna och näsa
Detta veck var ännu blott en lätt skugga,
en aning om ett veck, men med hvarje år
växte hos vår hjelte skuggan till en skarp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
