Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 143 —
snart börja afbetala litet af allt det, som
du har burit för min skull."
Den lilla scenen var en epok i Sigurds-
sonska familjen, en af dessa rörande till-
dragelser, som äro så obetydliga för andra,
men som äro barn af evigheten inom den
krets de tillhöra.
Den stränga vintern hade nyligen fängs-
lat Mälarens oroliga böljor, och ett istäcke,
klart som kristall, låg spändt mellan Skin-
narvikens berg och Nya Kungsholmsbron.
Tusentals skridskoåkare ilade fram på den
glatta banan.
Man hade i skolan en af dessa dagar,
som alltid helsas med jubel af lärjungarne,
man hade skurningsdag.
Vänskapsförbundet eller "Stjernan", så-
som "frimurarne" sins emellan benämnde sitt
lilla kotteri, med anleening af den scen
med Birgers stjerna, som vållat brytningen,
men också den innerliga försoningen, "Stjer-
nan" hade beslutit att ha roligt med besked.
Till den ändan försåg man sig med efter
råd och lägenhet goda matsäckar, instuf-
vade i de botaniska portörerna, och gaf
sig åstad på isen, för att åka ett godt
stycke bortom Drottningholm.
Vi skola icke uppehålla oss vid de ömma
och oroliga förmaningarne från fru Aurora
och systrarna; — Birger lofvade den stör-
sta försigtighet, och — dessutom, ehuru
föga det bidrog att lugna de ängsliga, erin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
