Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 168 —
kär intill döden har jag varit, är jag och
blir jag i min mor."
«Aha! Här talas i gåtor! anmärkte Bruno.
<Jag känner ingen älskligare, ingen re-
nare, ingen upphöjdare, ingen skönare qvinna
än hon! fullföljde Birger, och hans röst vi- :
brerade, hans ögon strålade af en underbar |
glans.
Fanny stal sig att få se en skymt af dessa
djupa, mörka ögon, vanligen så melanko-
liskt milda; hon tyckte sig upptäcka i dem
en gnista af den eld, som hon aldrig skå-:
dat förr, den inspirerade, den öfver jorden
höjda kärlekens.
Hon kände något, som hon aldrig förr
kännt i sitt unga hjerta, en oemotståndlig
lust att kasta sig till detta bröst, så fullt
af helig, sonlig ömhet, men detta bröst var
ingen broders, det var en främmande yng-:
lings, en i detta ögonblick nästan bildskön :
ynglings.
Hon tyckte, att det på en gång blef så
obeskrifligt qvaft i rummet.
Hon behöfde några ord,som liksom öpp-
nade på bjertats fönster och släppte in litet :
frisk luft derrinne, och hon nästan hviskade: |
«<Ack, den som ändå kunde känna en så- 4
dan hängifvenhet, en sådan, en sådan —" — :
hon stammade och tystnade, men Bruno, |
som plötsligen blifvit mycket allvarsam,
fortsatte:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>