Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 187 —
Sidenklädning — ”han är karl att märka
Ord.
Det blef ett ögonblicks dödstystnad, ty
hela samlingen bar en ofantlig respekt för
en notabilitet, som titulerades: Hin Håle.
Dödstystnaden afbröts af tre starka slag
Då förstugudörren.
Alla sprutto till; skomakaren höll på att
appa sin fru ur knäet.
"Hvem i all verlden är det?" — sporde
| tog ett ljus och gick ut i för-
ktugan att öppna, men som hon öppnade,
båg hon en gesandt från afgrunden och
hörde en pipande röst: "Från min svarta
Btor-Sultan — —"
Mera hörde inte madam Juhnke, förrän
hon med ett anskri tappade ljusstaken och
Famlade mot väggen, från hvilken hon sakta
’bled ned i en balja full med iskallt vatten.
Denna oväntade dåndimpskur föranledde
PbBtt nytt anskri, som återigen framkallade
btt liknande läte hos samtliga gästerna
nne i rummet, skomakaren inte undantagen.
Madam Juhnkes hjelpmadam var den mo-
ligaste
<Menniskan blef väl inte ihjälslagen hel-
er?" — utropade hjelpmadamen, tog en
Talgdank i spisen och öppnade köksdörren,
kom också ledde ut till förstugan. Symam-
’kellen, som var ett beslutsamt fruntimmer,
Fog ett grenljus från det dukade julbordet,
bkomakaren tog en eldtång, och de öfriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>