Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 203 —
"Min netto behållning för året" — fort-
satte grosshandlaren —– "blir cirea etthun-
drafemtontusen riksdaler, men det är emel-
lertid väl, att vi inte ha mer än en julaf-
ton om året. Brunos arab kostar mig två-
tusen riksdaler, också ett rampris, försäkrade
mig franska ministern."
"Ack, du styr och ställer alltid så för-
ståndiet, min engel” — läspade frun, i det
hon lät smaragdormen göra ännu en rund
kring armen.
"Det förståndigaste jag ändå gjorde i går,
min lilla Jacquette, var deu der pokalen
med dukaterna till Birger Sigurdsson. Nu
ä vi den herrn och hans anspråk qvitt.
Vet du, man bör nu så småningom vänja
honom ifrån oss, nu när han inte längre
behöfs för Bruno. Så orimligt det kan tyc-
kas, så kunde han bli farlig för vår Fanny."
"Vår Fanny? du pratar!" — Fru Wach-
tel satte sig ovilkorligen rak i gungstolen.
”Ja, ja. min nådiga fru gemål!" — fort-
for grosshandlaren med en betydelsefull
nickning på hufvudet — "Fanny är inte
barn numera."
”Men Agathon, har du då den minsta an-
ledning?” — —
”Hon talar med en sådan värma, en så-
dan enthusiasm, att det tindrar djupt ned
i ögat, om sin brors trofaste vän. En ung
qviuna, som börjar med att beundra, slutar
med att älska."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
