Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
= 208 —
”Hvad vågar du yttra, karl?” — röt gross-
handlaren med sin barskaste stämma.
”Yanningen, go” herre!" — svarade Ripa —
<En sådan genomförhygglig ärans yngling,
som unga herr Birger har di hvarken i so-
len eller månan, långt mindre på Guds
gröna jord. Fattig är han, men rätt tän-
ker han och rätt gör han. Inte vill han
ta” betalning för han räddar lifvet på sin
bäste vän, det begriper den som något för-
står, då kan han ju också vilja ha betaldt
för att han håller af honom.”
Grosshandlaren betraktade den ringe man-
mannen med stora ögon.
"Var nu så go’ — go” herre, och se ef-
ter att allting kömmer rigtigt tillbaka, för
jag ä också en hedersman så pass mycke,
avt inte fastnar andras gods och gulli mina
fickor. Der ä paketet, försegladt ä det
och salig barons vapen i sigillet, och fint
folk bor det också på Norra Tullportsgatan,
fast inte bara utvertes. Men kom inte och
säj oförskämdt och oanständigt om unga herr
Birger, för då säjer jag — —”
«Hvad säger du?" — sporde ’ grosshand-
laren och gick Ripa tätt på lifvet, men Ripa |
ryggade inte ett steg.
Det som kan vara osagdt oss emellan" — -
svarade Ripa lugnt. — "Man kan säja myc-
ket ovett mellan hull och skinn." — Och
Ripa lade paketet på närmaste stol och :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
