Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
= 209 =
gick ut med en fart som om sjuttioåringen
värit en sjuttonåring.
Men grosshandlaren och hans fru stodo
alldeles handfallna af förvåning.
En simpel karl i grofva stöflor, som fått
nåden att stiga ända in i deras våning,
föra ett sådant språk, och till hvem, till
millionären, för hvilken allt hvad arbetare
hette längs hela Skeppsbron stod med blot-
tadt hufvud, ifrån packbuskarlen och vin-
dragaren till schåaren; ett sådant språk till
honom, en af börsens furstar!
«Jo, det der var just en charmant "ge-
sandt" på juldagen, min kära Agathon —"
hånade fru Wachtel — ”en hygglig utskic-
kad från din vän franska ministern."
"Han var sin herre fullkomligt värdig,
den der grofhuggarn" — svarade herr Wach-
el, i det han mätte golfvet med långa steg och
gnuggade Birgers bref mellan fingrarna. —
"En pojkslyngel på sjutton år skrifver till
mig i denna förnäma ton, en trashank, en
iggare! Och så slutar han så nedlåtande
med ett sådant uttryck; som detta "med
acksamhet och aktning". — Liksom han
nte visste att iill en man som mig skrif-
ver man: "med allrastörsta högaktning,
ödmjukeligen".
"Jate kan man begära någon takt af folk
från Norra Tullportsgatan" — försäkrade
fru Wachtel, medan hon skärskådade po-
kalen och räknade dukaterna i deras con-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
