Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 RÖ) rr
att kunna stå vid sitt ord är mera värd
än alla verldens riksdalrar."
"Om de bara inte sutte derinne" — fort
satte Wille med blicken fästad på en dörr,
som ledde till ett rum innanför vår qvar-
tetts, och med tanken på möjligheten att
komma från sitt löfte så uppeldad, att han
glömde sin egen tvätalan — "För si den
ena lofvade mej stryk, om jag så ett enda
ord, och derför tiger jag."
"Det gör du rätt i, min gosse, der har
du din riksdaler, för att du inte låter fre-
sta dig.”
Och Bruno gaf den förtjuste kyparegossen
den granna sedeln, som denne mottog utan
tanke på att han med all sin försigtighet
sagt allt hvad de frågande ville veta.
"Återstår nu att på ett fiffigt sätt öppna
dörren, och det åtager jag mig” -— förkla-
rade Claes Ardelius. –"Jag är skapad till
praktisk diplomat och slutar bestämdt som
polismästare i Stockholm eller borgmästare
i Sigtuna. — Vänta, gossar, ska” ni få se."
Och Claes tog på sig rock, hatt och
galoscher, tog fart från de yttre rum-
men och marscherade hvisslande rätt fram
på dörren, den han häfligt öppnade under
det glada utropet: "Här har ni mig, mina
gossar! — Jag ber om ursäkt, jag gick för
långt — jag hade stämt möte med — —
Nå tusan, Sonderling och Maurén! Goddag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
