Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 408 —
den bräckliga farkosten, och de båda räd-
darne fingo sig jemte de :skeppsbrutne ett
fotbad upp till knäna.
Fru Aurora, som också af de skärande
nödropen, blandade med åskådarnes skratt-
galfvor, lockats ner till stranden, kom just
lagom för att se Ripa, skrattande med full
hals, slå sina båda händer mot knäskålarne,
i det han utropade: "Nej, se på Jubnkan,
se på Jubnkan!"
"Ripa! Ripa!” — svarade madamen, ty
det var hon, som jemte lutfiskblöterskan
hoppat så vårdslöst i räddningsbåten; —
"Ripa, kom och rädda lifvet!”
Och symamsellen och gamla jungfrun,
och lilla skomakaren, och frun hans som
ger hals,” som: om: knifven.: sutte i dem!
Tåcket herrskap till sjöss; tåcken karl vid
styret!" — och Ripa skrattade så hjertligt,
att kommerserådet, som nyss: varit stadt
på en poetisk himmelsfärd, mot. sin vilja
tvangs att lemna sin allvarsamma min och
deltaga i fru Auroras leenden åt gubben
mekanikuskens och de båda flickornas ystra
munterhet.
Men fåfänga voro alla Birgers och Eriks
försök att, sedan de -hjelpt de nödställda
fruntimmerna tillbaka ombord :å -segelslu-
pen, få den gamla ekan flott: Den hade
mot en uddhvass sten i sjöbotten krossat
en af sina murkna bottenplankor i samma
ögonblick Juhnkan med sällskapsdam låtit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
