Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 446 —
stenar äro oskuldens ett oförderfvadt yng-
lingahjerta" etc, som icke så noga hördes
under den rörelse, hvaraf fadren blef gripen:
Bland skålarne vid det af de finaste vi-
ner och de smakligaste rätter dignande
bordet var en för fru Aurora, och som fram-
fördes af kommerserådet på det vältaliga-
ste sätt, hvarjemte han åt Gerda uppdrog;
att som uttryck af bans vördnad för sin
grannfru till henne öfverlemna den bukett,
som han sjelf plockat och bundit, och som
han hade hoppats att få lemna henne per-
sonligen.
Gerda mottog rodnande den dyrbara blom-
sterpresenten och hviskade sakta till Signe:
"Ack, hvad den gubben är älskvärd och in-
tagande, jag håller riktigt af honom som
en far.”
<Ja, det gör jag med" — hviskade Signe
tillbaka.
Och de båda flickorna hade all anledning
i verlden att göra det, ty utom det ange-
näma i hans besök som granne, visade
han nu de unga damerna den finaste upp-
märksamhet. Han afskar med egen hand
de skönaste mossrosorna och band dem
deraf hvarsin liten bukett, han föreslog de-
ras skål vid middagsbordet först af alla,
emedan de voro de enda närvarande da-
merna; han bjöd sjelf sin arm åt Gerda
för att föra henne till bordet, och hans vän
excellensen förde Signe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
