Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 478 —
vackert, och far, han har alltid varit så
snäll emot mej.”
”Gör ändan fast i klossen der, du prat-
lasse!” — afbröt fadren och luggade sonen
vänligt i hans halmgula hår.
Men ”Gullvifvan” och ”Prinsessan” stodo
råmande nere vid bryggan och väntade på
att få smekas af Lars och undfängnas med
sin anpart af sillen som utgjorde hans frukost:
”Ja, herrskaperna ska’ inte alls vara rädda
för kräken” – upplyste Lars ”för si di
ä så fromma, så fromma, så di vet inted.
hvad ondska vill säga. Nå, så kasch, Gull-
vifvan då, tänker du äta upp fickan för mej,
din ilaka?”
Men när fru Aurora med sina barn in-
trädde i storstugan, då stod ett frukost-
bord dukadt, med blommor i en brokig vas
af porslin, med färska hvetebullar och ny-
tjärnadt smör och kaffepannan sirad medå
löfqvistar; och i dörren stod mor Petter-
son, fin och ren, nigande så djupt och frå-1i
gande om Stockholmherrskapet ville hålla
till godo med’ hvad fattigt skärgårdsfolk
kunde traktera med på morgonqvisten. |
Men solen sken på bordet och gjorde den
hvita duken ännu hvitare, och de snyggad:
möblerna sågo så rena och inbjudande ut,
och genom kaffearomen trängde doftet af
rosorna från täppan utanför det öppna fön-4:
stret och från blommorna i vasen, medan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
