Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 523 —
dentligt. Ursäkta jag sätter mej, fast ingen
bjuder.”
Ripa satte sig på stolen bredvid dörren
med en min, genom hvars yttre lugn man
kunde läsa en äkta tjufpojkes barnsliga
skadefröjd.
Gumman Juhnke satt som fallen från sky-
arna rakt ner i sin egen soffa, hon hade
förgätit hela sin förnäma hållning vid detta
åskslag från en klar himmel. Hon kunde
icke styra sin egen tunga, utan i ångesten
klämde hon fram ett höfligt: ”var så god
och sitt ner!”
”Jag har redan varit så god”, — svar
rade Ripa lika höfigt.
”Men hvad vill allt detta säja?” — utbrast
Juhnkan. — ”Ska jag då ingenting veta
förut om saker och ting.?”
”Det ä" mycket som inte fruntimren kan
veta!” — svarade Ripa godmodigt — ”Vi
karlar och lagkarlar bjellrar inte i otid, när
det gäller affärer.”
”Ska” jag nu betala ränta till Ripa, är
det i dag det?” — suckade gumman.
”Hå hå, ja ja, det ä’ i dag det” — sSuc-
kade Ripa.
”Men jag har ju inga pengar i all verl-
denes namn.”
”Då får jag väl vänta tills i morgon” —
svarade husrådet godmodigt.
”Men om jag inte kan skaffa tills i mor-
gon heller?” ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
