Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
=="300 =
Men den "rika och förnäma” damen med
betjenten suckade så djupt, då hon inte
blef observerad. Hon kände sig så arm
midt i sitt öfverflöd, och dameas namn var –
Fanny. 5
Grosshandlar Wachtel kunde — trots alla
dottrens protester — omöjligen tillåta henne
gå ensam ut, hon måste nödvändigt ha en
betjent bakom sig, icke till skydd, utan till
skylt på hans rikedom. Också gjorde hon
sällan promenader, då miss Thomson var
hindrad: att åtfölja henne. Nu var hon ut-
sänd af mamma för att köpa en hatt, som
betjenten skulle bära hem, men egentligen
ville fru Wachtel på detta sätt tvinga den
stackars Fanny att ha honom i sällskap.
Hon kände sig så lycklig, då hennes ögon
uppfångade Birger, men på samma gång så
olycklig öfver att vara utstyrd i högfärdens
lefvande släp.
Stackars liten, hon behöfde hvarken fröjda
eller oroa sig. Och Claes Ardelius, som i
gossåren så ofta gästat Wachtelska huset,
han var nog otacksam att inte i den full-
vuxna damen igenkänna den lilla flickan,
med hvilken han mången gång dansat.
”Om jag kunde några akrobatkonster” —
utbrast Claes, när de unga männen passe- :
rade Gustaf Adolfs torg –- "så skulle jag ;/
bums" ställa mig på hufvudet här framför
Gösta den store, locka folk, samla in pen-
gar och resa efter till Danmark. O, Jupiter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
