Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«= 500
”Men si, nock ha de tagit lifhanken af bra
många ärliga svenskar förr i sin dar, så!
att nock tål det vid att pussas bra, om
det ska” bli regal försoning, si det ä” san-
ning, det.”
”Herre min skapare, hvad de der studen-
terna si för söta ut med sina hvita mös-
sor!” — utbrast Jubnkan, i det hon på går-
den närmade sig Ripa och fru Aurora, som
utanför förstuqvisten fortsatte med sina in-
packningsbestyr för resan till landet följande
morgon. -— Och si, det får jag äran gäja
nådi fru Sigurdsson, att unga magister Bir-
ger, han sir då riktigt ut som en förklädd
prins, han är fullt ut lika vacker och ståt-
lig som sjelfvaste vår kronprins, herting
Carl, den gudavackra menniskoynglingen;
och så artigt han tog afsked af mig se’n,
skaka min hand och gjorde stor schangtil
kavaljersväng med hvita mössan, fast jag
råka i olycka, när jag skulle niga, och satte
mig kattrakandes på min trasiga trappa,
som Ripa lofvat laga i afton, den rara gub-
ben, vårt husråd och husvärd. Hela huset |
blir rättnu som ett dockskåp, kostar vac-
kert! Guskelof jag sitter i lugnet.”
Men medan gumman Juhnke i godmodig
talträngdhet underhåller fru Aurora och
Ripa och då och då stoppar en tapp hö i
lådorna för husgerådssakerna, följa vi vår
hjelte och hans reskamrat ombord på Gau-
thiod, som låg frustande vid Skeppsbron,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
