Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
> =>
permarne sade den gamle sjögasten, att dett
var en andaktsbok. |
hålla undan för en liten fiskarbåt. — "Un-
derligt folk, måste vara läsare. -— Men vac-
kra och hyggliga se de ut, så jag knap-
past har sett maken.”
Men Isaura kunde för rörelse inte säga
ett ord, hon tog bara den lilla psalmboken
och omslöt den med sina hopknäppta hän-
der. Efter en liten paus, under hvilken
hennes ögon sänktes som hos en stilla bed-
jande, förde hon det gyllene korset till sina
läppar. Drerefter fällde hon hastigt ned sin
täta slöja, på det att Birger icke skulle se
hennes sinnesrörelse. Slutligen hviskade
hon darrande, i det hon tryckte gifvarensi
hand:
Tack, herr Birger! Jag skall aldrig glöm-
ma denna stund, denna morgon på hafvet,
då jag, välsignad af solens strålar, liksom
vore det den Allgodes milda, varma händer;
gjort min första nattvardsgång. Jag tycker
att min själ har knäböjt inför Herrauns altar.”
Men plötsligt spratt hon till vid genera
lens röst i korridoren under akterdä:k. Han
befallde städerskan ropa på betjenten.
”Farväl, farväl, min sanne Vän!" — hvis
kade Isaura, i det hon darrande kramade
Birgers hand. — "Om några timmar skil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
