Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 618i —
dernas gemensamma skyddsling, Isaura Wer- :
ner, men att hennes följeslagare gjorde det ;
alldeles omöjligt. ,
"Lita på mig!" — svarade Claes Arde-:
lius — en blifvande poet måste ha fantasi, ,
och denna ska” väl göra en någon nytta."
"Förlåt mig, herr general!” — yttrade "den
glödande kolargossen” artigt bugande, —
”men får jag ett ögonblick låna herr gene-
ralens förträffliga kikare, som jag,i paren-
thes sagdt, just nu räddade från sjönöd, ty
den låg här ytterst på soffkanten?" — Claes
hade visligen sjelf makat dit honom. —
<Men kanske ser herr generalen bättre med
den än jag. Var så god och upplys mig,
är det der en drunknande menniska, som
söker krafla sig upp på klippan derborta,
eller är det en skälbund?”
Generalen skrufvade och riktade nyfiket
sin kikare:
"Jag tror -— jag tror —
"Nej, inte ditåt, herr general.”
"Aha, det är – det är, är visst — är
visst — bara —”en gammal plankbit".!
"Får jag lof att besvära? Hur ska” den
skrufvas? Oh, en så charmant kikare! —
Oh!"
Men medan generalen af Claes .narrades
att begagna kikaren och sjelf täcktes un-
dervisa den artige studenten om bästa sättet
att begagna den, hade Birger fått några:
ögoublicks andrum att helt tyst presentera:
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
