Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 1787 —
stå der långa stunder med vidöppen mun
och stirrande ögon, lyssnande till det hem-
lighetsfulla samtalet.
<Det va obegripligt såna volter di kan
göra med tungorna, mor! "Plang, ping, vi-
levi, plitt, platt, pang!" Begriper I det,
mor?" — frågade Lars, i det han under
svåra grimaser sökte för sin mamma be-
skrifva hvad han hört. — "Pang fullevu
plang!" Si de ä frangska de, mor.”
<Sköt du ditt och låt enhvar sköta sitt,
det ä” mycke” som inte du och jag behöf-
ver begripa, kära Lars!" — svarade mor
Petterson. ;
«Ja, inte må I tro, mor, att di der be-
griper kvarann, när di åbäkar sej så der
med tungan. Nej vars! — Men si di har
roligt och skrattar åt hvarandra, de ä’ allti-
hop. Vänta ska I få si, mor, att ja’ har
rätt."
Och dermed gick Lars fram till sybordet,
kring hvilket damerna placerat sig utanför
stugan, medan Birger låg bland sina böc-
ker, utsträckt på gräsmattan nedanför. Se-
dan Lars gjort sin behöriga bugning, vred
han läpparne i många krumbugter och fram-
klämde slutligen: "Pratt, fullevu, spritt,
spratt, språng, pingeli bläng, ping plang!"
När Signe och Isaura besvarade hans till-
tal med det hjertligaste skratt, dertill för-
anledda isynnerhet af hans utomordentligt
komiska min, då han afvaktade resultatet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
