Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
= 108V-=
Inte kunde somna utan att innesluta Bir-
ger i sina böner, och i samma stund hon
tänkte på honom, flydde åter sömnen, likt
en dimma för solen.
Så lågo de unga menniskorna vakna hela
sommarnatten under ständig äflan att tänka
på något annat än hvarandra, och Birger,
som ti lförene alltid slumrat in efter en from
bön för sina kära, han bad nu utan ord
också för Isaura, och i stället för modrens
bild, som alltid utgjort hans sista rediga
föreställning, återkom nu ständigt Isauras,
men icke för att skänka ro, utan den ljuf-
vaste oro.
Vid första strålglansen af solen:steg Bir-
ger upp från sin sömnlösa, men icke dröm-
lösa. bädd, klädde sig raskt och gick der-
efter ned till stranden, för att bakom en
udde uppfriska själ och kropp med ett lif-
vande bad i de salta böljorna. När han
sedan stod der på bergsklinton, omfläktad
af den lätta morgonbrisen, då tyckte han
att nattens drömmar så småningom blåste
bort, och att verkligheten hviskade i hans
öra: "Vak upp, pjunkande svärmare! Ar-
beta för det stora mål du föresatt dig, lef
för mensklighetens förädling och upplysning
och tro inte, att du fick andens: kraf: och
mannens mod, för att låta dem försmältas
i glöden af ett qviänoöga eller dunsta bort
i ömma suckar. För dig blef icke kärleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
