Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
= MAA >
ropade den arma, i det hennes hufvud sjönk
ned mot bröstet.
"Kära hjertandes! Kan jag hjelpa på nå-
got sätt? Ha de der spelevinksgökarne, som
voro här i grännlåtsslupen i går, ställt till
någon oreda? De sågo så heliga och bu-
gande ut, som de tre vise männen från Bethle-
hem, när de togo afsked, men väl ute på
sjön voro de så munterkäftige, och cham-
pagnekorkarne puttrade som gevärskott, det
märkte jag när jag rodde min eka kring
udden, sen vi burit virket i land. Kanske
var det di, som tappat inskriptionen der,
sakelstyget, som jag tog opp och som nu
tycks göra så ondt i hågen på stackars li-
ten? Kära hjertandes; ska jag springa ef-
ter hennes nåden?"
Gubben Ripa var så öm och mild i rö-
sten och visste inte hur väl han ville.
"Nej, tack, kära Ripa, det är bättre nu!
Tack för det här brefvet. Huru det än har
kommit i vattnet, säkert har min goda en-
gel fört det hit till stranden, och den All-
gode har visat att han; kan uträtta sina
storverk lika väl genom en vindpust som
genom orkanen. Jag ske sjelf gå och tala
med "gudsengeln", som Ripa med rätta
kallar henne."
Men på söndagsmorgonen stod mekani-
kusken troget på post vid kyrkogårdsporten.
Alla Limpans bebyggare voro i kyrkan, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
