Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
> 808 -—
ty brodren hade hållit hennes. hufvud uppe
öfver vattnet så mycket som möjligt.
"Gud i himmelens tron! Hvad är detta
för syn!" — utbrast Ripa, som vid stranden
höll på att binda sin sump och som nu med
sin lykta lyste på den afsvimmade. Hos ett
välvilligt folk vid Blasieholmshamnen fick
man rum och torra kläder, medan Ripa
skyndade efter en täckvagn. Gerda åter-
kom snart till medvetande; men blott för
att kasta sig till brodrens bröst och ropa
sitt hjertslitande: "Birger! Låt mig dö!"
Genom en packad massa af nyfikna bar
Birger på starka armar den viljelösa systern
i vagnen, som rullade af till hemmet.
Men, hvilket återseende!
Fru Aurora hade, då man sednare på af-
tonen skulle bädda Gerdas säng, på denna
funnit ett bref till "hennes bästa vän! på
jorden", till "den älskade modren".. Hon
hade läst det och: sjunkit till golfvet. Hon;
den starka qvionan, som med en romarinnas
mod bestått så många hårda pröfningar,
utkämpat så många strider och lidanden,
vacklande, men dock utan. att falla; hon
dignade under detta hårda slag, som-all-
deles förkrossade henne.
När den stackars ensamma Signe ändtli-
gen lyckats återkalla henne till medvetan-
de, skyndade modren att på ljuslågan upp-
bränna det bref, som hade en så rörande
utanskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
