Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
= BM —
Det var ett vemodigt bröllopp. Inga brud-
tärnor, inga brölloppsgäster, med undantag
af Fanny, miss Thomson, Claes Ardelius!
och Ripa. Hvilken ’skulle för två, tre år
sedan ha trott, att den blifvande millionären
Bruno Wachtel så skulle fira sin förmäl-
ningsfest? Men alla kontrahenterna ville så i
hafva det, och när qvällen gått till ända,
följde brudparet baronens på Hanebo stolta
dotter in i systrarnes lilla kammare, för att
derinne återfinna Gerdas mor, som under
den djupaste rörelse slöt de nygifta i sin
famn och omsider uttalade sin förlåtelse och
sin välsignelse.
"Jag hade samlat askan af ditt olycksa-
liga bref i’ detta lilla papper" — slutade :
fru Aurora, i det hennes läppar ännu kon-
vulsiviskt ryckte, — "och jag skulle ha ta-
git det med mig i min likkista, för att ned-
kalla himlens straffdom öfver din Bruno. —
Nu strör jag ut det mördande minnets sista
qvarlefva på blomkrukan här. Det är en
ros, som längtar att knoppas. Må det bli
fridens och kärlekens för er, mina barn."
Och den lättrörde Bruno knäföll under
tårar inför sin nya moder, och han före-
stafvade sitt hjerta de heligaste föresatser.
Ack! det unga paret hade en stund af verk-
lig och helgad sällhet ofvanpå den falska och
stulna, som kostat båda så många hemliga
marter.!
”Ni måste i ert sinne vara ’ond på mig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
