Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— MM
ömöjligen kunde inbjuda hela det tidnings-
läsande publicum i sin lilla -sofkammare.
Men Sonderlirs och hans själafränder
skulle ha kunnat omtala hvar och huruvde
smiddes alla! dessa förgiftade pilar, som
sökte "förmörka- solen" öfver Birgers hem-
liga och tysta lycka, en lycka endast grum-
lad af den ifver, med hvilken Isaura ännu
fortfor att älska teaterlifvet.
Och ändå hade intressets varma sommar-
vindar från publiken betydligen svalnat af
vid Isauras fortsatta uppträdande. Trots
allt det smicker, hvarmed ett par tidningar
öfversvämmade den sköna debutanten, hade
de tänkande bland våskådarne funnit att
"Sanningen" hade rätt, och att man föga
hade att hoppas som vinning för konsten
af den undersköna qvinnouppenbarelsen. =
Isaura debuterade i en annan-roll: Kris
tiken började vackla, och det var nuven-
dast en recensent, som med oförminskad
entusiasm strödde: sina blommor för den
sköna. "Sanningen" var tyst och tycktes
ha glömt hela konstföreteelsen.
"Hvarför har du inte talat ett ord om
mig?" — frågade Isaura- blygt och med
nedslagen min.
"Derför att du inte har mod: att höra
”ganningen" — svarade Birger och kysste
hennes panna.
"Har jag inte haft mod att se hur pu-
bliken3 gunst har svalnat, och hur lyckan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
