Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 868 —
Men Birger svarade ingenting, ty han
följde just nu kommerserådets fingervisning
åt hans tankar. Han tänkte på moder och
framtid, han tänkte på sin lefnadslycka, och
i de taflor af sällhet, som rullade förbi i
hans fantasi, såg han ett lyckligt och obe-
roende hem, såg sin Isaura täfla med Signe
i öm omtanka om den grånade modren och
såg små leende genier kransa hans härd
med familjelifvets skönaste rosor.
Men han kände någonting sakta röra vid
sitt bröst, under det han drog ett djupt an-
detag; det var en liten medaljong af guld, i
hvilken han gömde stjernan från fadrens
likkista och den lock af modrens hår –- de
första silfverhåren –- som han fic: med sig
på Köpenhamnsfärden. Den enda lyxartikel;
Birger bestått sig, var denna lilla medal-
jong, och han bar dep ständigt på sitt bröst.
Den tycktes nu vilja säga honom något, och
Birger svarade på samma språk: "Ja, ja, jag
förstår dig! Jag minns nog hvad jag sjelf
har ristat på min talisman: "Fader, jag glöm-
mer dig aldrig!"
Birger drog ännu ett djupt andetag, och
allt vankelmod liksom flög med luftström-
men ur hans beklämda bröst, han bröt den
lilla tystnadspausen med frågan: "Ers ex-
cellens nämnde om något "specielt" skäl,
hvarför jag blifvit hitkallad."”
<Ja, min bäste magister, jag ber, att ni
inte må tro att detta skäl har något sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
