Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 9 —
dessa sorger hade bräckt "romarinnans"”
kraft, och hon angreps af en häftig nerv-
feber.
Men yrselns fantasibilder’ voro skonsam-
mare än de, som plågat henne under de
långa nätternas drömmar, innan hon sjuk-
nade, ty hon umgicks nu ständigt med sin
Birger, och ett lycksaligt leende sväfvade
vid samtalet med honom öfver hennes blida
anlete.
Modrens och sonens själar tycktes sam-
tidigt ha löst sina fjettrar, frigjort sig från
stoftet, från jorden och qvalen, för att sam-
manlefva andarnes kärleksfulla lif med hvar-
andra.
Den stackars Signe var nära att duka
under af förtviflan, men hon lärde sig un-
der dessa pröfoingens stunder att riktigt
hjertligt hålla af den nu så mildt allvarlige
skämtaren Claes Ardelius, som ofta kom
med tidningar från Danmark och delade med
henne, med Gerda och gamle Ripa vakan-
det öfver fru Aurora.
Bruno var ifrigt sysselsatt med redige-
randet af Birgers tidning, men tillät sig un-
der hans långa sjukdom många betänkliga
affall från "Sanningens" stränga program,
affall, som dock inbringade en och annan
lysande middagsbjudning, och hvilka han
gengäldade på ett sätt, som om han ännu
vore millionärens son. Claes Ardelius” före-
ställningar tjenade till intet, ty också han
AFFÄLLINGAENE, af JOH. JOLIN. 89.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
