Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 969 —
fälling" från dina och vår fars höga idéer
och nöjer mig med lyckan att vara en små-
menniska i en småstad’ med små anspråk
och — törs jag förtro dig min fröjd — små,
små förhoppningar. Min Claes är det älsk-
värdaste barn till menniska under solen och
lika flitig och ordentlig i stort, som han är
oördentlig i smått. Gud välsigne honom!"
Men Birger hade på sista året haft ännu
ett par anledningar till sann glädje; han
var försonad med Isaura och med = Bruno.
Isaura hade tillskrifvit honom ett långt
och varmt bref, i hvilket hon omtalade bryt-
ningen med sin make, "den ansedde ädlin-
gen", som jemte sin trogne stallbroder, den
numera enögde och halte Sonderling, på de
tyska spelhusen förstört hennes hela arf
efter generalen, och lemnat sin unga måka
vind för våg, medan han ’ sjelf tillbringade
ett lif af oupphörliga orgier. : Hon var nu
lagligen skiljd från sin ovärdige make” och
framlefde under sin gamle fars beskydd ett
äradt konstnärslif dels i Frankrike och dels
i Tyskland, hvars språk: hon lärt sig och
hvars teaterpublik hom derigenom ytterli-
gare lyckats förtjusa. Isaura beskrefimin-
sta detalj äfventyret med och motiverna till
Walters gömmande i garderoben, hon skil-
drade i lifliga färger sittisande mottagande
af fru Aurora och af Birger sjelf under fe-
beryran i Köpenhamn: hon tecknade med
finhet sin stolthet som qvinna, sin fåfänga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
