30 (Affärsmannens årsbok / 1920)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några blad ur Bruket Holmens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Säkra uppgifter om den industri, som å dessa holmar
bedrivits, har man dock ej förr än från början av 1600-talet.
Omkring år 1600 anlade kronan här i och för vapentillverkning
»några faktoriers verkstäder», ur vilka sedermera utvecklades
den industriella verksamhet, som nu är bofast därstädes.

Ett berömmande vitsord om staden Norrköpings idoghet
och välmåga lämnas av Johannes Matthise, sedermera biskop i
Strängnäs, i följande verser, författade 1617, här återgivna i
Broocmans översättning av 1670:

Där Motala med fors sig stjälper i Bråviken,
belägen är en stad, som nämnes utav norr,
på idogt borgarskap, på guld och gods så riker,
att Croesus, Lydiers kung, knappt mera varit förr,
ty uti stadens hamn de tyske, skotske, franske
och engelske vart år fritt handla, ja ock danske.

Jämförelsen med en Krösus’ rikedomar torde nog få skrivas
på den poetiska frihetens konto, men uttalandet ger dock vid
handen, att en ej ringa kommersiell livlighet redan nu var
utmärkande för staden.

Den som vill studera Norrköpings handel och industri under
förra delen av 1600-talet, möter därvid på snart sagt vartenda
av hävdens blad en förgrundsgestalt, som mäktigt bidragit
att föra dessa näringar framåt, och det är den i vårt lands
historia väl bekante Louis de Geer. Geijer yttrar om honom, att
han är »det yppersta namn, som den enskilda företagsamheten
från denna tid har att uppvisa i vårt land.»

Svenska staten hade genom sina ledande män vänt sig till
den rike och framstående bankiren Louis de Geer i Amsterdam
för att erhålla hjälp med krigsförnödenheter och penningar.
Härigenom blev denne intresserad för svenska förhållanden,
och genom sitt ombud i vårt land fick han veta, att i Sverige
funnos rika tillgångar på järnmalm, skogar och vattenfall.
Han insåg då, att den, som här kunde omlägga och modernisera

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 01:45:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/affarman/1920/0032.html

		Affärsmannens årsbok / 1920 / 30 (1919) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|