Affärsmannens årsbok / 1920 / 31 (1919) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några blad ur Bruket Holmens historia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bruksdriften, skulle göra landet en ovärderlig tjänst och på
samma gång själv erhålla en betydande vinst.

Två bröder de Besche, liksom de Geer födda i Lüttich och för
sin religions skull landsflyktiga, hade av Karl IX inkallats
till Sverige. Den yngre av dessa, Vilhelm Gillisson, blev av Louis
de Geer erbjuden förmånliga villkor, om han i Sverige kunde
skaffa honom någon till bruksanläggningar lämplig egendom.
De Besche föreslog Finspång, som de Geer också förpantade
av kronan. Detta gav uppslaget till det intresse, varmed han
omfattade den närmaste hamnstaden Norrköping, som han första
gången besökte 1628. Redan förut hade de Besche på
uppdrag av Louis de Geer sökt upprätta ett faktori vid Danvikens
ström utanför Stockholm, men vattenkraften här befanns vara
otillräcklig, varför man såg sig om efter en bättre belägenhet
och fann densamma i Norrköping.

Louis de Geer.

Genom kontrakt av den 28 mars 1628 blevo av Gustav II
Adolf de förut omnämnda Lax- och Kvarnholmarna jämte
därå befintliga kronan tillhöriga verkstäder »efterlåtne» till
Louis de Geer och Vilhelm Gillisson de Besche mot en årlig
avgift av 1000 daler, och skulle dessa båda göra holmarna
»nyttiga » genom att »förbygga dem med goda kvarnar och andra
hus, som till faktorier tjänliga äro». De fingo ock rätt att
kringstänga holmarna med mur och portar.

Härigenom avsågs att grundlägga en ökad industriell
verksamhet, först och främst vapenfabrikation, som för staten då
var mest av nöden. Redan före kontraktets underskrivande hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>