- Project Runeberg -  Affärsmannens årsbok / 1920 /
32

(1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några blad ur Bruket Holmens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anläggningen börjat och skred raskt framåt. Louis de Geer
åtog sig att till svenska kronan årligen leverera betydande
mängder av vapen, såsom musköter, pikar, partisaner
(stötvapen), sidogevär, pistoler m. m. Konungen var orolig för att
leveranserna ej skulle kunna fullgöras i tid, men i brev av den
2 oktober 1628 kunde Johan Skytte lämna honom den
hugnesamma underrättelsen, att tillverkningen skred raskt framåt,
och att Louis de Geer säkert komme att hålla sina
kontraktsförbindelser.

Bland andra verk på holmarna anlades även ett mässingsbruk,
som blev ett mönster för liknande anläggningar och under de
närmaste åren mest togs i anspråk för framställande av
krigsmaterial. På grund av de brådskande beställningarna hann man
ej genast uppföra tillräckliga magasin, utan Louis de Geer
måste anhålla om tillåtelse att tillsvidare få upplägga vapen och
ammunition i — stora salen på Johannisborgs slott.

För att bevaka sina intressen i Sverige och se till sina nya
anläggningar kom de Geer år 1628 till vårt land, där han genast
erhöll medborgarrätt, och slog sig ned i Norrköping. Härom
skriver Johan Skytte till konungen, att de Geer förklarat sig »hava
mera lust till att residera i Norrköping än annorstädes i riket
både för landets bekvämlighets skull, såsom ock att han
inbillar sig kunna borgarne därsammastädes snarare till andra små
kompaniers upprättande med skäl draga och leda än dem här
i Stockholm.

Från sitt eget hemland skaffade de Geer en stor skara
dugliga och väl övade arbetare. Arbetarstammen utgjorde redan
i juni 1628 mellan 200 och 300 man, varav en stor del var
utlänningar. Åt dessa lät han uppföra bostäder på tomter i »Nya
staden», nuvarande Saltängen, vilka donerats till honom av
kronan. Även många fransmän och skottar hörsammade med
glädje hans uppmaning att bosätta sig här, där de voro utom
räckhåll för den katolska kyrkans förföljelser. I allmänhet rådde
det bästa samförstånd mellan stadsborna och de invandrade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:45:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/affarman/1920/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free