Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några blad ur Bruket Holmens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetarna. De nya anläggningarna och deras folk bidrogo att
giva handeln ökat uppsving, och därmed följde ett välstånd,
som kom alla parter till del.
På Saltängen uppförde också de Geer för sin egen räkning
ett ståtligt stenhus, som i prakt stod föga efter det kort förut
uppbyggda kungliga slottet Johannisborg. Det byggdes av
holländskt tegel i två våningars höjd, var 130 alnar långt, 20
alnar brett och hade fyra portar. Huset blev en prydnad för
staden och omtalas ofta i samtida handlingar under benämningen
»Vita stenhuset». Dess minne lever ännu kvar i namnet
på det kvarter, »Stenhuset», vari det en gång var beläget,
I de Geers hus samlades också de utländska arbetarna, av vilka
de flesta bekände sig till den reformerta läran, till gudstjänst.
Dessa sammankomster voro offentliga och besöktes ibland
även av norrköpingsbor till det högvördiga prästerskapets stora
förargelse. Biskop Prytz, som fick kännedom om förhållandet
genom sin bror kyrkoherden i St. Olai, skriver därom till
rikskansleren Axel Oxenstierna: »Calvinerna hålla nu i Norrköping
på välborna Louis de Geers stenhus offentliga sammankomster,
och när de av vår religion om söndagen gå till kyrkan, gå
calvinerna hopetals icke allenast från Holmen utan ock många andra,
som äro av staden, utan all fruktan och försyn på stenhuset att
öva sig i den calvinska religionen, där en, som de kalla Floreken,
för dem predikar ur en calvinsk postilla. – – – Deras
calvinska lära begynner fräta omkring sig såsom kräftan, ty
Floreken predikar icke allenast offentligen calvinska, utan många
barn informeras där uti den calvinska catichismus.»
Biskopens renläriga nit ledde emellertid icke till någon
åtgärd. Regeringen stod i allt för stor tacksamhetsskuld till Louis
de Geer för att vilja ingripa mot de åtgärder han vidtagit för att
tillgodose sina trosfränders och arbetares religiösa behov. Några
år senare fick också stadsförsamlingen hålla sina gudstjänster
i de Geers hus, medan S:t Olai kyrka reparerades efter
branden 1655.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
