Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några blad ur Bruket Holmens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra krigsförnödenheter hade mäktigt framdrivit
mässingsbrukets utveckling. När den efterlängtade freden äntligen kom,
följde därmed en omläggning av bruksdriften i och för
tillgodoseende av de fredliga näringarnas behov. Redan under
krigstiden hade man inriktat sig på detta mål, vilket framgår därav,
att år 1631 kunde från bruket utskeppas 30 skeppund, 12 fat
och 1,685 ringar mässing.
Några månader efter fredens avslutande erhöll de Geer av
drottning Kristina, som var honom mycket välbevågen, genom
kungl. brev av den 22 februari 1649 i förläning för sig och sina
efterkommande de båda Lax- och Kvarnholmarna med
tillhörande fastigheter och rättigheter, för vilka han förut enligt
ovan omnämnt kontrakt erlagt en årlig avgift av 1,000 daler
silvermynt, samt dessutom Herr- eller Häradsängen och
Husängen. Detta beviljades honom i erkänsla för »den trogna
beredvillighet och oförtrutna tjänst, som han Oss och Sweriges Crona
gifwit och bewist hafwer».
Louis de Geer utvidgade alltjämt sin industriella
verksamhet i Norrköping och upptog nya verksamhetsgrenar.
Mässingsbruket var en affär, som bar sig. Redan den praktiska och vakne
biskop Brask hade intresserat sig för mässingstillverkningen,
som ingen i vårt land då kände till, och hade önskat få den
införd i Sverige. I närheten av mässingsbruket anlades också
en repslagarbana ävensom ett »vantmakeri» d. v. s. klädesväveri.
De de Geerska anläggningarna bidrogo mäktigt till
Norrköpings uppblomstring. Genom hans skeppsfart ökades stadens
inkomster av hamn- och tullavgifter. Folk fick arbete, pengar
kommo i omlopp, och handeln utvidgades med varje år.
Befolkningen tillväxte och utgjorde år 1650 fem tusen personer. På
hans ansökan befallde också drottning Kristina, att staden skulle
noga inrättas med torg och gator efter den plan, som komme att
för ändamålet upprättas.
Tvistigheter mellan den mäktige bruksherrn och de goda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
