Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya världsfarleder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
indraga det västliga Asien under sitt herradöme och göra
Indiska havet till en engelsk insjö. Såsom den snillrike
anglojudiske statsmannen Dizraeli för fyrtio år sedan drömde sig,
ingår fastmera en västasiatisk stambana från Bosporen över
Bagdad till Indus såsom ett högviktigt led, och den enda men
ingalunda oviktiga skillnaden är, att denna världsbana nu skall
byggas färdig av engelsmän och icke av tyskar. Dess
fortsättning på den europeiska sidan från Konstantinopel till Calais
är länge sedan för handen, men den går genom Österrike och
Tyskland, och dem vilja deras besegrare, ententen, ingalunda
gynna genom att låta en så väldig pulsåder för världstrafiken
gå fram genom deras område. Därför vilja de åstadkomma den
nödvändiga fortsättningen genom att bygga den nyssnämnda
banan från Eufrat utmed Afrikas nordkust till Gibraltars sund,
varigenom de såta förbundsvännerna hoppas kunna leda denna
gren av världstrafiken genom ett område, över vilket de redan
till ojämförligt största delen äga herraväldet eller utöva kontrollen.
Men denna bana skulle förmedla förbindelsen mellan öster-
och västerlandet på en ansenlig omväg, och en annan plan är
därför att lägga en dylik farled utefter en järnväg norr om
Egeiska havet i samma riktning som den forn-romerska Via Egnatia
till Otrantosundet mellan Adriatiska och Joniska havet, där den
skulle överföras med ångfärja för att i grannskapet av Brindisi
slå in på de italienska stambanorna och vidare norrut. En annan
plan är att leda trafiken genom Balkanhalvön och den nya
jugoslaviska staten samt genom norra Italien eller Schweiz till
Frankrike. Men även dessa vägar äro krokvägar, och sådana
äro långt mera passande för diplomatien än för världstrafiken.
I längden torde det bliva svårt för den senare att spjärna emot
udden och låta den europeisk-indiska samtrafiken slå in på den
kortaste och mest naturliga vägen från Konstantinopel över
Wien, Frankfurt, Paris och Calais. Möjligen skulle en kortare
förbindelseled mellan England och Indien kunna uppnås genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
