Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En ekonomisk-politisk återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framtiden, ha dess bättre icke blivit sannspådda, vilket däremot
avlidne Bergslagschefen Ljungberg, Frans Kempe, Storjohann
och andra föregångsmän inom denna för oss så naturliga
industri blivit. Man får emellertid vid jämförelser av siffrorna före
och efter kriget icke glömma, att de väldiga prisförskjutningarna
jämte flera andra faktorer göra en någorlunda exakt jämförelse
härvidlag mycket svår. I »Meddelande », utarbetat för Skandinav.
Kredits räkning för juli, anges genomsnittspriset för
exporterat svenskt tackjärn under maj med 376 mot siffran 100 för
1913, alltså även för denna betydande exportartikel en
storartad prisuppgång. Medan under 1919 prisförhöjningarna på
våra förnämsta importartiklar, synnerligast textilråvaror och
fabrikat, voro avsevärt högre än prisstegringarna på våra
exportartiklar, så har under 1920 en kraftig utjämning ägt rum
till favör för vår handelsbalans och valuta. Denna utjämning
började för övrigt redan med hösten 1919. Av Kommerskollegii
svenska prisindex framgår nämligen, att importpriserna 1919
utgjort i medeltal 407.7 proc. av 1913 års priser, medan
exportpriserna samtidigt blott stigit till 280.7 proc. Då därtill kommer,
att mängderna av införda varor 1919 — på grund av de under
krigstiden uttömda behållningarna — voro avgjort större än
mängderna exporterade varor, är det obestridligt, att 1919
gjorde ett djupt hål i vårt netto. Det är nog att anföra två
enstaka siffror för att få detta ställt klart för ögonen. Under det
att värdet av Sveriges import från Förenta staterna — den
viktigaste och med hänsyn till valutan mest betungande
marknaden — betecknades 1918 med den blygsamma siffran 16 milj.
doll., betecknas samma värde för 1919 med ej mindre än 133
milj. doll. De industrier, som sammanfattas i verkstadsgruppen,
hade det svårast. Redan under 1918 och delvis även tidigare
måste flera av dessa, exempelvis Separator- och
telefonbranscherna, arbeta på lager och för arbetets uppehållande ikläda
sig betänkligt ökade bankskulder, då läget på aktie- och
obligationsmarknaden icke gynnade svävande skulders fondering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
