Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En ekonomisk-politisk återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förutsäga, vilka strider och lidanden även vi ha att genomgå,
innan vi ha det värsta bakom oss. Då man nu i och med
andrakammarvalens utgång torde kunna anse den s. k.
socialiseringssaken ur världen eller åtminstone ställd på en avlägsen framtid,
så blir det de rent ekonomiska och sociala problemen, som
under nästa år komma att i första rummet ta statsmyndigheternas
krafter i anspråk. Det svåraste av dessa problem är, huru
man skall komma till rätta med valutan eller med andra ord
få den svenska kronan åter upp i normalt värde, i jämnställdhet
med guldet, som fortfar att vara myntlikaren. Saken är så
mycket svårare, som den är av internationell natur. Man får nu
se, om den stora finansiella världskonferensen i Bryssel kan föra
frågan ett stycke framåt. Så länge det icke finns en erkänd och
relativt stadgad standard för de resp. valutorna, har
världshandeln att dras med de största vanskligheter. Ehuru vår
kronvaluta, tack vare främst vår statliga export av träprodukter
av alla slag, står i första ledet, äro vi dock fortfarande beklagligt
handikapade av dollarn, den enda faktiska guldvalutan. Det
av våra finanssakkunniga avgivna betänkandet har också
enhälligt utmynnat i ett förord för snarast möjliga återvändande
till en verklig guldmyntfot utan att dock kunna ange, huru det
skall ske.
Det är fråga, om riksbankens kreditransonering icke varit
mer på ont än på gott. Faktiskt är, att den, som kan ställa
fullgod säkerhet, på ockrarevägen nog kan få pengar, bara han vill
betala priset, och därvidlag är det många både gamla och nya
affärer, som ha lika legitima behov som någonsin de, som
skaffat sig tidigare krediter i bankerna och få sitta i orubbat
bo. Så mycket ser man nu, att hade riksbanken för ett, helst ett
par år sedan, företagit den diskontoförhöjning den i år funnit
sig böra tillgripa inför den växande sedelfloden, så hade vårt
penningläge nu varit betydligt bättre och fondmarknaden
aldrig kommit i den misär, vari den nu råkat. Till råga på
olyckan ligga stora belopp av de i år så rikligt flödande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
