Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vad vi kläda oss med. En översikt över produktionsförhållanden och marknadsutsikter för våra viktigaste textilråämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
täckande av det kommersiella behovet cirka 20 milj. balar, medan
återstoden förbrukades i respektive produktionsländer. Då nu,
såsom framgår av ovanstående beräkning, världsskörden i sin
helhet ej bör uppskattas till mer än 16 à 17 milj. balar, är det
givet, att ett stort underskott förefinnes, under förutsättning
att konsumtionsbehovet är detsamma som före kriget. Nu är
detta visserligen ej fallet, i det å ena sidan bomullsindustrien
i stora delar av Belgien och Nordfrankrike totalt förstörts och
Tysklands, Österrikes och framför allt Rysslands spindlar
måste beräknas bli i stor utsträckning overksamma på den grund,
att råmaterial ej kan inköpas till följd av valutasvårigheterna,
samt vidare att den engelska bomullsindustriens
produktionskapacitet betydligt minskats, i det arbetstiden
genomgående nedsatts från 10 till 8 timmar och vissa kategorier
minderårigas arbetskraft genom lagstiftning undandragits fabrikerna.
Men även om man antager, att genom alla dessa omständigheter
det kommersiella världsbehovet av råbomull minskats med
några miljoner balar (faktiskt har inberättats, att oaktat den
livliga efterfrågan på bomullsfabrikat, som inträdde efter krigets
slut, cirka 10 procent av de engelska spindlarna måste stå stilla
på grund av brist på arbetskraft), är det i alla fall givet, att en
tillgång av råbomull för världshandeln på 12 à 14 milj. balar,
sedan produktionsländernas egen konsumtion avdragits, ej kan
vara tillräcklig, även fastän bomullsindustriens kapacitet
starkt förminskats. Man måste också här taga med i beräkningen,
att Amerikas och Japans bomullsindustri under kriget kraftigt
utvecklats, så att dessa länder nu förbruka en avsevärt större
procent av världsskörden än förut. Med all sannolikhet komma
därför de höga priserna på råbomull — och därmed även på
fabrikat, särskilt då även arbetslöner och övriga driftsutgifter
stigit kraftigt under kriget — att bli bestående för en längre
tid framåt.
Därmed är ej sagt, att ej tillfälliga fluktuationer, beroende på
förändringarna i världens köpkraft, allt efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
